Färgade håret idag hos Salong K. Det är ett ställe jag kan tipsa er alla om ni vill ha ett skitbra resultat. 

Idag är det iaf en dag som man saknar så många ppl. Även fast jag självklart vill komma hem till den plats jag en gång växte upp i, men sen har man saker där borta i Sunne. Älsklingen till exempel. Mina vänner och rollspelet. I Karlstad..Fler av mina vänner och dessutom skolan of course. Man känner sig verkligen som ett dragkampsrep ibland eftersom det finns så många man vill besöka på en och samma gång men att man vet att det inte går. 

Nu sitter jag såklart framför datorn och slappar, lyssnar på musik och det påminner mig om att jag ska lägga ut en bild på min nya hårfärg och sen lägga ut något från youtube...

Sedan blir det att ta sig en liten promenad och njuta av naturen. (eftersom att Minecraft och WoW är installerat på den andra datorn i Sunne -.-'')

Här är resultatet   

Det är en låt som jag tkr är skitbra. Det finns of course folk jag känner som passar in i den men det ska jag inte berätta något om.

Detta är även en låt jag gillar skit mkt! 

Idag är det dags att komma hem till den by som jag en gång växt upp i. Den plats med både roliga och sorgliga minnen. Men ändå det som jag på sätt och vis fortfarande kallar för "Mitt hem" Imorgon kommer jag äntligen färga mitt hår. Väntat i över en månad och gjort iordning för att ha råd till allt. Skolan är lite jobbig men ändå kul på samma gång... 

Saknaden...Den saknaden jag har i mitt hjärta är så ömt. Micke Lawner som var den bästa assistenten och enda jag någonsin haft. Han blev inte bara en assistent. Han blev en av mina allra närmaste och bästa vänner....Jag tänker på alla de gånger han hjälpte mig när allt kändes tungt. När andra i skolan inte kunde förstå hur min ork fungerade. Fanns han där som stöd och kunde berätta när jag inte orkade jobba mer...Anna-Lena som också fanns där för mig och gav mig möjligheten till ett bättre schema som var speciellt ampassad för just mig.....

Micke kommer ALLTID vara den bästa även fast jag får en ny assistent. Jag kan slå vad på att den personen inte alls kommer vara bättre än vad han var. Om jag kunde så skulle jag göra allt för att få tillbaka honom som assistent...men det vet jag skulle vara omöjligt eftersom han behövs där han är. Att förlora något som har hjälpt en så fruktansvärt mycket...gör så jävla ont. Jag vet ingenting om den assistenten jag skulle få om jag får någon...Och det skrämmer mig. Tänk om den inte alls är sådär lugn och skämtsam som han var mot mig i skolan. Tänk om jag inte kommer överrens.... Hemska Tanke.... JAG BLIR BARA SÅ TÅRÖGD AV DETTA!!! Jag känner mig så vilsen....Mitt koppel som han en gång hade ett stadigt grepp om är nu löst...Och jag känner mig stressad och frustrerad och helt i obalans.... JAG VILL HA HONOM TILLBAKA!!!!!!

Ibland känns det bara skit att hela tiden känna den ständiga pressen. Känna att man måste göra saker rätt för att allt ska bli bra. Jag försöker hela tiden men mer och mer saker sker och mer krav sätter tyngd på mina axlar och såklart försöker jag klara allt, men inser ganska snabbt att jag inte klarar allt själv men när jag skriker efter hjälp så är det ingen som hör mig. Jag vill helst kunna göra saker vid den tid jag ska..men del fattar inte och när stressen nuddar mig så faller jag lika enkelt som vinden flyttar på en fjäder..Jag hoppas det blir bättre snart för jag vet att allt kan ordna sig på olika sätt. Men just nu är allt jobbigt och jag är i en lite nedstämd tid som jag ska ta mig ur snarast på något jävla vänster...

Nu väntar jag på att bli hämtad i Sysslebäck så jag kommer hem till Sunne och sedan sova och gå upp klockan 05:00 eller 06:30 för att sedan åka tåg till Karlstad där skolan ligger...hoppas jag inte kommer vara alldeles för trött..eftersom det råkar vara skolfoto just imorgon..

Den här låten är så jävla hjärtskärande..Den är sann och det är så sorgligt...